Bergochdalbana

Veckans ord är nygammalt, men periodvis så aktuell på livets väg,
för oavsett vilka omvägar jag än försöker ta så hamnar jag ändå där,
vid det stora nöjesfältets huvudattraktion.


Bergochdalbana är ett slags sluten rälsbana med många backar upp och ner 
som man åker genom i en liten vagn eller ett helt koppel av vagnar, för nöjes skull.
En bergochdalbana är ett slags åkattraktion som finns på nöjesfält.
Förutom backar upp och ner kan det finnas loopar och en sk. "heartroll",
vilket innebär att rälsen vrider sig ett varv runt sin egen axel.


Kollegan är i klimakteriet, hon åker temperatur-bergochdalbana,
ena sekunden har hon tjocktröja och filt, nästa bara linne
plus att strumporna åkt av och byxorna vikts upp.

Eleverna åker också bergochdalbana, det är upp som en sol, ner som en pannkaka,
det som funkade igår är med all säkerhet omöjligt imorgon.


Jag är livrädd för karuseller, har inte åkt sen klassresan i sexan, och då med blandad förtjusning. Men den senaste tiden är allt karusell, allt och alla.
Jag har åkt bergochdalbana, mest hela tiden.
Mitt liv har varit som nöjesfältet med den häftigaste bergochdalbanan.
En bergochdalbana av känslor. I det innersta rummet.
Fast den här banan har inte varit för nöjes skull.
Jag har suttit fastspänd i den där vagnen, och inte kunnat styra varken backar eller loopar.
"Heartroll-ar" har jag också hunnit med några stycken.


Det som är läskigast med bergochdalbanor, är att man ena sekunden inte kan sluta skratta,
och andra sekunden blir så fruktansvärt rädd. Så rädd att tårarna sprutar.
Och oavsett var man befinner sig i banan så försvinner inte den olustiga känslan i magen.
Visste inte att jag hade så stort spektra av känslor. Man lär sig nåt nytt varje dag.


Nu väntar jag bara på att även detta nöjesfält ska stänga för säsongen...


försova

Att försova sig handlar ju om att missa den tid man tänkt kliva upp,
och istället bli kvar i drömmarnas värld aningens längre.

Jag är nästan läskigt bekant med veckans ord,
och det beror inte på att mina tonårselever är trötta på morgnarna,
utan att deras lärarinna är det.
Ordet är vardag, men vi är inte ense, jag tycker nämligen att försov är ett skitord.

När man inte vaknar den tidpunkt man borde, i mitt fall cirkus 07.00,
utan istället låter tiden ticka vidare och bli 07.45 och därmed är ruskigt sen,
då borde det ju inte heta att jag försov mig, 
när tiden är långt efter godkänd snooze-tid och minutvisaren långt över 07.00.

Själva för-et borde ju beteckna sånt som händer före, alltså innan och inte efter.

Man för-gräddar ju t.ex. inom matlagningen (har jag iaf hört).
För-beredelse är ju extremt viktigt att den kommer innan, 
vad är annars en beredskap om den hittas på i efterhand?
Och för-middag är ju absolut inget som under några omständigheter
helt plötsligt kan komma efter middagen.
Precis som för-skola kommer innan skolan, tack-och-lov!
Hur skulle det annars se ut när skolministern tillkännager;
Vi har en ny skolordning, andra terminen i åttan börjar alla elever förskoleklass..
Nej, för ska komma före, och så är det bara.

Så, själva ordet för-sov förstår jag mig bara inte på.
Varför heter det att jag försov mig, när det jag gör är sover över?
Skulle man ha för-sovit, vore man ju inte lika trött när alarmet går.
Samtidigt blir det ju lite knas att använda uttrycket sova över
då det skulle kunna tolkas som att jag inte sovit i min egen säng.
För i Hälsingland betyder sova över inte att man sovit över tiden,
utan hos någon. Där är ju engelsmännen lite smartare,
som faktiskt skiljer på sleepover och oversleep.

Hur jag än vrider och vänder så spelar det alltså ingen roll vilket
ord eller uttryck som används, det blir fel oavsett.
Jag försover inte och har inte sovit över.
Så antingen måste någon hitta ett bättre ord,
eller så får jag bli bättre på att lägga mig i tid,
och kanske prova att för-sova och då slippa att försova mig.


tantmums


nej, veckans ord är inte nedlagd,
och ingen björn som har gått i ide,
men det är bra nära,
inspirationen är som en björn iaf.
tack för alla tips på ord,
de kommer så fort björnen vaknat.


veckans (med reservation för att bli månadens/kvartalets/årets) ord är ändock:
tada.... tantmums.


tant är en vardaglig beskrivning på kvinnor i medelåldern och uppåt.
med medelålder menas vanligtvis 40-50-60års åldern.


mums är något gott, smaskigt och läckert,
något man kan längta efter att få sätta tänderna i.


tantmums är tillsammans benämningen på något en tant vill sätta tänderna i,
och då menar jag inte karameller.


tantmums är nämligen nivån högre och snäppet bättre
än det som tidigare kallats "lammkött".
och eftersom vi fortfarande inte pratar mat;
ett lammkött är en (ur tantperspektiv) yngre och attraktiv man.


ett tantmums är alltså en ung man (vanligtvis i 20-25års åldern)
som av (nära eller mer än) dubbelt så gamla kvinnor betraktas som något mumsigt.


tantmums är (till skillnad från lammkött) ingen titel man automatiskt får p.g.a ung ålder,
utan en titel man måste förtjäna, genom sin mumsighet.


Myndig

Myndig är ett juridiskt begrepp som används på människor.
Att vara myndig innebär att en person har rätt att bestämma själv.
Personen har rätt att ingå ekonomiska avtal och rösta i politiska val,
detta helt på eget bevåg.

Motsatsen till myndig är omyndig, då en vårdnadshavare och/eller
förmyndare styr och ställer över personens liv.

En myndig person behöver alltså inte längre lyssna på andra.

Sedan 1 juli 1974 är i Sverige myndighetsåldern 18 år. 
Att vara myndig har alltså med födelseåldern att göra,
och inte med mognad eller vuxenhet.
Något som gynnar sverigedemokrater och sms-lån-banker.

Som myndig i Sverige har man vissa rättigheter.
Du får alltså som myndig fördelarna att:

- rösta i val.
- ta körkort (personbil, tung lastbil samt tung motorcykel).
- ingå äktenskap.
- köpa tobaksprodukter.
- köpa alkoholhaltiga drycker (förutom på systembolaget).
- skaffa kredit-kort (om man har fast inkomst).
- donera blod.

Konstigt nog längtar många till sin myndighetsdag.
Antar att det inte är bloddonationer och äktenskap som lockar mest.
Oavsett; Grattis!


Ordbajs

Ord är i all enkelhet när bokstäver tillsammans bildar en betydelse eller förklaring av något.
Ord används i alla former av uttalanden; verbalt, skriftligt eller med tecken.


Bajs har ju många synonymer; avföring, fekalier, exkrementer och spillning,
vilka alla är precis som det låter; skit.
Bajs är alltså skit som i sin tur kan betyda nonsens och/eller struntprat.


Så, kort och gott, ordbajs, ordbajsa eller ordbajseri är;
när någon uttrycker sig på ett sätt där själva orden inte är vägda på guldvåg
utan kan uppfattas som nonsens och/eller strunt.


Nu kanske ni tror att ordbajs är negativt, men så är icke alltid fallet.
Ordbajseriets vara eller icke vara är mycket beroende på humor och humör.

I exempelvis vetenskapliga skrifter är ordbajs mycket negativt,
där fyller det inget syfte förutom att göra texterna så långa och tråkiga som möjligt.
Däremot i samtalet är ordbajs mycket positivt och viktigt,
där ger ordbajs konversationen en balans mellan skvaller, skratt och allvar.


Ordbajs kan alltså vara mycket vacker sysselsättning,
där mötet mellan människor är det viktiga och inte orden.



Veckans ord tillägnas Matilda, ordbajseriets okrönta drottning.

Ovärt

Mormor brukade i min ungdom säga; du är som ett o.
Hon gillade inte riktigt min förkärlek för att sätta o framför ord för att göra dem till motsatsord.
Jag tyckte däremot att det var så himla mycket enklare, man slipper ju tänka.
Varför inte? Finns ju mängder av motsatsord som just är skapad på det sättet;

möjlig - omöjlig
laglig - olaglig
rutinerad -orutinerad
tippat - otippat
fin - ofin
klart - oklart
rättvis - orättvis

Jag har t.o.m i mitt fina uppslagsverk med nyord funnit det år 1975 helt färska ordet;
ospråk dåligt, oklart språk(bruk).

Nu till huvudordet: ovärt och/eller ovärd.

Som ni kanske redan förstår handlar det om ett motsatsord till värt/värd.
Det svåra i kråksången är att förklara ordet värt/värd.
Nu handlar det inte om att vara värd för en fest, eller att vara värd en extra kaka,
utan nu handlar det snarare om motivation.

Värt blir ett mät-ord för att motivera sakers viktighet, syfte eller funktion. Och värd får liksom representera personer.
När man t.ex. mår som en prins efter en långpromenad som egentligen var tokdryg så blir det ändå värt. Eller att man precis råkat dammsuga när det plingar på dörren, då är det också värt.
En dyr glass som smakar himmelskt gott och är rena rama livskvalitén, det är värt.
En människa som gör något bra, viktigt och fint är värd (typ som i värdefull).

Ovärt är precis samma sak fast tvärtom. När det man gett sig in på, det man gör och det man upplever bara är fel. Det känns lite hopplöst och totalt onödigt. Motivationen är helt borta, den finns inte.
Att t.ex. dammsuga när man väntar folk som man vet skitar ner i hallen, det är ovärt.
Eller att läsa på inför ett seminarium där läraren är så självupptagen att man inte kommer få en fråga, det är ovärt. Att läraren i fråga inte sköter sitt jobb gör läraren till en ovärd lärare.


Kort skrivet:
Värt är ageranden som kan motiveras och leda till något gott.
Ovärt är ageranden man saknar motivation till,
eftersom det förmodligen inte kommer leda till något gott.

Det kändes rätt så ovärt att behöva skriva ett veckans ord först.
Men sen kom motivationen så: Magnus, den här är till dig!


Tvärsförs

Ordet tvärsförs har funnits i mitt liv sen några år tillbaka.
En kombo på universitetet använde det ständigt.
Då var det ett positivt ord. Det är bra att vara lite tvärsförs.

Tvärsförs är när man är en sån person som alltid vill lite tvärtom.
Att man t.ex. vägrar flytta till och plugga i samma stad som alla andra.

Vi upplevde det som att man kom aningens lite längre i livet
om man var det vi kallade en Tvärsförs-Fia.
För det är precis det tvärsförs handlar om, att gå sin egen väg.
Att vägra göra som alla andra, simma lite motströms.

Tvärsförs kan också vara synonymt med en trotsig lillebror.
Då är det inte ett positivt ord utan bara jobbigt.

Tejp

Veckans ord är inte helt otippat tejp.

Tejp kommer från engelskans tapes (remsor/band) och har blivit den svenska termen för gummerade och självhäftande band. Tejp används förslagsvis till förslutning, men har många användningsområden.

Tejp är något många av oss inte reflekerat över utan tar för givet i vårt i-landssamhälle.
Men spännande nog så finns det hur mycket fakta som helst om tejp:

Tejp är ungefär som ett fint gammalt vin; den bör lagras i en torr, mörk och sval lokal,
rullarna bör alltså inte utsättas för värme, ljus och väta för att hålla kvaliteten.

Visste du t.ex. att tejpremsan i allmänhet består av fyra skikt som påverkar tejpens egenskaper? Släppskikt, ryggmaterial, förankring och häftämne. Oj oj oj.

Det finns en massa olika sorters tejp: alu-, bygg-, dokument-, el-, gaffa-, glasfiber-,
isolerings-. kardborr-, maskerings-, pack-, ritbords-, varnings-, vulk- och märktejp.

Tände du till och vill veta allt om tejp (överkursen) så finns den här: varsågod

Jag är nog nöjd här.


Länsman

På begäran är ordet denna vecka (eller kanske månad om fantasin tryter, vem vet) länsman.
Hmm. Länsman. Måste smaka på det.

Länsman är inte ett helt enkelt ord, utan kan betyda en massa olika saker.

Redan på medeltiden fanns det länsmän, då kallades det för att vara vasall
och hade nåt med feodalsystemet att göra. Krångligt och inte allt särskilt trevligt i munnen.
En enklare förklaring och lite mer bekant i smaken är att länsman
alltså varit betäckningen på en liten minichef.

I Finland är länsman en polismästare, därför använder vi i Sverige ordet länsman
som slang på polis. Men i Sverige är en polis en polis, och en länsman en liten minichef
som på sin höjd leker polis.

För att förstå uttrycket länsman när det används av svenskor i Barcelona
måste ordet översättas rakt av också.
Läns är en sorts vind som är tokviktig när man seglar. Läns = viktig.
Man är en helt vanlig sorts karl med nåt karligt namn typ Petter. Man = Petter.

Länsman är alltså ett annat ord för viktigpetter.

(Vilket i sin tur inte betyder att Petter är viktig, utan snarare att Petter tycker att han är viktig.)

Livskvalitet

Veckans ord är i bokstäver ganska långt
men förklaringen får förbli kort och koncist.

Livskvalitet syftar till något som ger livet kvalitet.
Där livet är den vardag man lever i,
och kvalitet det som gör att man orkar med vardag.

Nu tror kanske ni att det handlar om sol på sommarlovet,
fågelkvitter i skogen, barnaögon som glittrar ikapp på barnkalas,
soffläge under söndagsångesten eller fina dörrstoppar.
Fel, fel, fel.
Eller kanske inte fel, bara inte helt exakt brilljant och rätt.
Äkta livskvalitet innehåller nämligen fett och/eller socker.

En klok Simon har sagt: Majonäs, det är livskvalitet på burk!
Och kan man annat än hålla med?!
Plus att det finns miljoner saker jag skulle kunna fylla på listan med.
Ostkaka, bacon, violglass, portello, grillkorv, jordgubbstårta, chips, jelly...

Det kryllar av livskvalitet där ute, mina vänner, finn den och njut!

Dörrstopp

Dörrstopp är precis som det låter,
något som stoppar en dörr och därmed hindrar dörren från att slå igen.

Dörrar har ju konstigt nog som en egen vilja, de hänger där och gör lite som de vill,
vissa går inte att stänga ordentligt, andra är svåra att öppna och några vill alltid blåsa igen.
Under min uppväxt har dörrstoppar alltid varit i form av en träkil.
Andra saker som kan hålla upp dörrar, såsom snören och en gentlemän är inte dörrstoppar.
Nä, det ska vara en bit trä som sparkas in under dörren för att den ska hållas öppen.
Helst ska den vara välanvänd så man kan få en sticka om man sparkar lite för hårt.
Det ni, det är en riktig dörrstopp. Eller?


Nä, det tar inte slut här.
Dörrstoppar kan nämligen ta andra former än träkilen, en gentleman skulle faktiskt kunna vara en dörrstopp. Det finns otroligt nog en dörrstopp i oss allihopa.
För dörrar är ju så mycket mer än bara stora träbitar med ett handtag i ett lika stort hål.


I det gigantiska huset Livet där vi lever och är till finns många rum
och alla har de dörrar, som vi både kan öppna och stänga.
Vissa dörrar öppnar vi fort och bara svischar igenom rummet innanför,
andra dörrar är tyngre och svårare att baxa upp.
Men trots att dörrarna är så olika så har de något gemensamt,
att de kan stängas både bakom och framför oss. Oavsett vad vi vill.
Precis som helt vanliga dörrar, de hänger där och gör lite som de vill.

Det är då dörrstoppen kommer in. Och det är inte en träkil den här gången, utan en vän.

Ja, en vän är en dörrstopp, men med så många andra kvalitéter än träkilen.

Vännen är en dörrstopp som kan hjälpa till att baxa upp de dörrar som är besvärliga och som när man upptäckt att rummet är helt mörkt ser till att dörren hålls öppen och släpper in ljuset.
En dörrstopp som kan ha en dörr vi aldrig ens funderat på att öppna på vid gavel
och bjuda in till det mest fantastiska där innanför tröskeln.
Och den dörrstoppen kan också ställa sig i vägen när vi vill öppna dörrar vi inte borde.


Ja, och de bästa av dörrstoppare kan, precis som en gammal träkil,
hålla en dörr öppen nästan hur länge som helst,
och när vi glömt den dörren och det rummet så står dörrstoppen där och ropar tillbaka oss.
Hjälper oss att minnas det vi upplevt tillsammans och visar oss tillbaka in.


Dörrstopp är precis som det låter,
någon som stoppar en dörr, och därmed hindrar dörren från att slå igen.

Tack Evelina!

Hör-värt

Hör-värt består av två ord;

där hör innebär att man lyssnar på något
och värt innebär att något är bra och inte sker i onödan.

Själva ordet hör-värt klingar positivt och går att jämföras med
sevärd som antyder att yttraren har upplevt något visuellt,
alltså med synen, och vill tipsa andra om att också göra samma upplevelse.
En film och en utflykt är exempel på saker som kan vara sevärda.

Hör-värt är ett snäppet vassare ord som direkt antyder att yttraren
gjort en auditiv upplevelse, alltså med hörseln,
och konstaterat att det var värt.
Det kan vara när man lyssnat på ett fint radioprogram,
hört en bra låt eller en vacker fågelsång.
Allt som har med ljud att göra vilka tar en snutt av människans tid,
men att den totala upplevelsen av lyssnandet är värt den förlorade tiden.

Så, tipsa inte varandra om sevärdheter till bilsemestern,
det gjorde man på 1900-talet, nu är vi i ett nytt decennium
och det har blivit viktigare att tipsa om det som är hör-värt,
så att alla mil i på vägen går att genomlida.

Så låtom oss slippa se, vi skola endast höra.

sommarlov

Sommar är en av våra fyra årstider, den varmaste och mest grönskande.
I Sverige infaller sommaren under månaderna juni, juli och augusti.
Sommar förknippas ofta med semester och ledighet, bad och sol.

Lov kallas perioden mellan två skol-terminer då skolans elever inte har någon undervisning.

Eftersom sommarmånaderna infaller mellan två terminer (höst- och vårtermin)
är det lämpligt att låta skolbarnen få en längre sammanhängande ledighet då.
Fröknarna behöver också en längre sammanhängande ledighet.
I Sverige inleds sommarlovet med en skolavslutning där man sjunger sommarsånger.

Sommarlov betyder alltså; ledighet under den varmaste och mest grönskande årstiden.
Kan det bli vackrare än så? Jag känner doften av nyklippt gräs och smaken av jordgubbar!

Sommarlov är ett av de vackraste orden som finns. Sådetså!


Söndagsångest

Söndag är en veckodag. Närmare bestämt den sjunde och sista dagen i veckan.
Söndag kommer efter lördag och före måndag.

Ångest är när man upplever något som otäckt eller jobbigt.
Man kan känna sig ängslig och orolig, svettas, må illa och få svårt att andas.
Ångest är en naturlig reaktion från kroppen och något som finns hos alla.
Själva funktionen av ångest är att höja beredskapen inför en kommande fara.

Kombinationen av dessa två ord, söndag och ångest, betyder alltså följande:

Att man under veckans sista dag, gärna kvällstid, börjar känna sig lite orolig och ängslig,
man mår lite illa och kan inte riktigt sätta fingret på varför.
Lugn vänner, det är bara lite söndagsångest.
Kroppens sätt att höja beredskap inför den kommande faran, det vill säga måndag.

Legend

En legend kan vara en skröna, och latin för sånt som ska läsas.
De kan handla om helgon och profetior, vara myt och vidskepelse.

Men så kan en legend också vara en person som blivit berömd genom tidigare bedrifter, och gärna då omnämns i någon skröna. Om skvallerpressen och media överhuvudtaget är vår tids skröna låter jag vara osagt, men blivande legender finns det då fullt av där. Möjligtvis är historieböcker ett mätinstrument när det kommer till legender. Och kanske det faktum att personen i fråga också är död.

En legend, som därmed blir legendarisk och alltså står omnämnd i historieböckerna, har gjort något bra. Så är det bara, det har jag bestämt. Hitler var ingen legend. Elvis och Marilyn däremot var.

Men vad man definerar med bra, det är ju också en fråga. Och vilka bedrifter som bör bli legendariska och viktig historiska fakta för framtidens barn och ungdomar. Och vad som skiljer Hitler och Elvis åt spar jag åt någon annan att fundera på.

En kvinna som jag i alla fall kommer omnämna under mina framtida historielektioner sisådär år 2048 är Dolly Parton. Hon är en levande legend.

image1

Om

Min profilbild

elin

RSS 2.0